Vätgasfordon har ännu inte gjort något verkligt genombrott, även om flera stora biltillverkare fortsätter att investera tungt i tekniken.
Ett nytt projekt från Pakistan påstår sig kunna förändra spelplanen med ett extremt lågt pris och en enorm räckvidd, men det kommer nästan säkert inte att hända – projektet visar alldeles för många varningstecken på en potentiell bluff.
Pakistan är inte känt som ett land som utvecklar egna bilar. Även om det är en av de relativt stora fordonstillverkarna består nästan all lokal produktion av kinesiska modeller som monteras från importerade kit.
Som i grannlandet Indien dominerar Suzuki den pakistanska marknaden, och majoriteten av sålda bilar är billiga bensinmodeller. Elbilar är fortfarande extremt ovanliga.
Det är precis därför som tillkännagivandet från det pakistanska företaget Nippon Energy väckte uppmärksamhet. Bolaget påstår sig ha utvecklat ett vätgasfordon som kan köra mer än 1 500 km på en enda tankfyllning.
För jämförelse har produktionsfärdiga vätgasmodeller som Toyota Mirai och Hyundai Nexo normalt en räckvidd på cirka 600–700 km och bär med sig ungefär 6 kg vätgas. Nippon Energy påstår att deras fordon kan köra mer än dubbelt så långt med endast en 3 kg vätgastank.
Det räcker med en enda blick på bilen själv för att väcka allvarliga tvivel. Den är tydligt baserad på ett typiskt kinesiskt låghastighets-elfordon i tung quadricycle-kategori – något i stil med en Aixam eller Citroën Ami.
Dessa fordon säljs i Kina till mycket låga priser och finns tillgängliga från ett stort antal tillverkare via grossistplattformar som Alibaba. I standardutförande använder de oftast blybatterier och erbjuder bara några mil i räckvidd.
Den pakistanska versionen påstås ha en 40-hästars elmotor, en toppfart på 90 km/h och ett hybrid-drivsystem som kombinerar en vätgasbränslecell och batteri som enligt uppgift ska ge upp till 1 800 km räckvidd. Företaget har dock inte presenterat någon trovärdig bevisning för att sådan teknik existerar i detta lilla fordon.
På utställningen där bilen visades för allmänheten såg ”vätgassystemet” ut som en slumpmässig samling delar kopplade med genomskinliga plastslangar och dekorerade med ”Nippon AI”-text. Företagets representanter påstod att en närstående motorcykel använde samma drivlina.
Nippon Energy säger att fordonet kommer att kosta cirka 89 000 kr och att bolaget tog emot mer än 1 200 beställningar på bilen och över 8 000 på motorcykeln redan första dagen. Det påstås också att de visade prototyperna importerats från Japan, med framtida produktion lokaliserad i Pakistan till 85 procents andel. I verkligheten verkar både fordonen och tekniken vara kinesiska.
Den mest osannolika delen av projektet är den utlovade ”hemma-vätgasgeneratorn”. Enligt företaget ska en hushållsenhet driven av solpaneler kunna fylla den 3 kg stora tanken på bara 20 sekunder.
Detta skulle kräva extremt höga tryck och en enorm gasflödeshastighet som är helt ouppnåeliga för en liten inhemsk elektrolysör. Även moderna kommersiella vätgasstationer som arbetar med 700 bar tar flera minuter att tanka en personbil.
Enkla energiberäkningar gör påståendet ännu mer osannolikt. Att producera 1 kg vätgas via elektrolys kräver ungefär 50–55 kWh el. Att fylla 3 kg skulle kräva mer än 150 kWh. Ett vanligt solcellssystem hemma skulle behöva flera dagars stark solsken för att generera den mängden energi – inte några sekunder.
Företaget verkar försöka bygga trovärdighet genom sitt namn: ”Nippon” är det japanska ordet för Japan. Verksamheten är dock registrerad i Pakistan, drivs av lokala entreprenörer och webbplatsen är full av ”Coming soon”-platshållare och tydligt AI-genererade reklambilder.
Även den ”framtida bilen” som visas på webbplatsen är inte den boxiga mikrobilen från utställningen utan en grovt modifierad Audi som renderats av ett neuralt nätverk.
Nästan alla tekniska påståenden som företaget gör väcker frågor. Även om ett mycket lätt litet fordon kan vara energieffektivt överstiger en räckvidd på cirka 500 km per kilo vätgas kapaciteten hos moderna produktionsfärdiga vätgasbilar.
Att packa in en bränslecell, 700 bars högtrycktankar, säkerhetssystem och ett tillräckligt stort batteri i en så liten plattform skulle vara extremt svårt.
Pakistanska tjänstemän och projektets supportrar presenterar det som ett sätt att minska landets beroende av importerad olja, sänka utsläppen och stimulera utvecklingen av ny batteriteknik för transport och energi. Baserat på den tillgängliga informationen ser det dock betydligt mer ut som ett försök att locka pengar från lättlurade köpare än ett äkta genombrott inom vätgasdrift.
Det är värt att notera att Pakistan redan har upplevt en mycket liknande historia. År 2012 påstod uppfinnaren Agha Waqar Ahmad att han hade skapat en ”vattendriven bil” som skulle kunna köra 40 km på en liter vatten och till och med försörja ett hus med el.
Hans projekt fick stor medieuppmärksamhet, stöd från vissa ministrar och diskuterades på högsta regeringsnivå tills pakistanska forskare visade att påståendena stred mot grundläggande fysiklagar. Det nya Nippon Energy-projektet ser remarkabelt likt den episoden ut.
